BLUE
Profile banner
FF
Forskning & Framsteg
@fof.se
Har rapporterat om vetenskap sedan 1966: fof.se
277 followers10 following369 posts
FFfof.se

Batteritillverkaren Northvolts problem Ă€r ett industriellt bakslag för Sverige men pĂ„verkar inte batteriforskning eller grön omstĂ€llning. Det sĂ€ger batteriforskaren Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, till F&F:s @etwasanders.bsky.social

”Northvolts problem Ă€r inte en kris för batterier” | Forskning & Framsteg
”Northvolts problem Ă€r inte en kris för batterier” | Forskning & Framsteg

Batteritillverkaren Northvolts ambitiösa tidsplan chockade Kristina Edström redan för sju Ă„r sedan. Som professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet Ă€r hon en auktoritet inom 


0
FFfof.se

PÄ Stora Karlsö finns vÀrldens mest hÄrdbevakade sillgrisslor. Med hjÀlp av AI kan forskare följa exakt vad fÄglarna Àter, hur mycket de vÀger och hur de beter sig. F&F följde med till Big Brother-huset för sillgrisslor.

Big Brother för sillgrisslor | Forskning & Framsteg
Big Brother för sillgrisslor | Forskning & Framsteg

UtlĂ€ndska forskarkollegor tyckte att idĂ©n var fullkomligt galen. Det kanske den var ocksĂ„. PĂ„ Stora Karlsö, en och en halv mil vĂ€ster om Gotland, har 


0
FFfof.se
FFfof.se

LĂ€sarfrĂ„ga: VĂ„gtoppar och vĂ„gdalar slĂ„r ut varandra – det verkar vara en generell regel för alla typer av vĂ„gor. Eftersom Ă€ven ljus Ă€r vĂ„gor undrar jag: Kan ljus slĂ€cka ut annat ljus? Svar kommer frĂ„n forskare vid UmeĂ„ universitet.

Kan ljusvÄgor slÀcka ut varandra? | Forskning & Framsteg
Kan ljusvÄgor slÀcka ut varandra? | Forskning & Framsteg

Svar av Ove Axner, professor i fysik, verksam inom omrĂ„det laserfysik,  UmeĂ„ universitet Du har helt rĂ€tt i att vĂ„gors toppar och dalar kan slĂ€cka 


0
FFfof.se

World wide web, trÄdkammardetektorn och PET-avbildning Àr nÄgra exempel pÄ uppfinningar som kommer frÄn det europeiska partikelfysiklaboratoriet Cern i Schweiz. @landetannien.bsky.social sammanfattar nÄgra milstolpar under 70 Är med Cern.

Milstolpar frÄn Cern | Forskning & Framsteg
Milstolpar frÄn Cern | Forskning & Framsteg

2024 fyller det europeiska partikelfysiklaboratoriet Cern (Conseil europĂ©en pour la recherche nuclĂ©aire) i Schweiz 70 Ă„r. För att visa nĂ„gra olika sidor av Cerns betydelse 


0
FFfof.se

Cern fyller 70 Är. Genom Ären har stora acceleratorer och experiment byggts pÄ partikelfysiklaboratoriet och anvÀnts för att göra mÀtningar och studera materiens grundlÀggande partiklar och krafter. Men Cern Àr mycket mer Àn rena fysikrön och vetenskapliga artiklar skriver @landetannien.bsky.social

Cern – 70 Ă„r med fysiklabbet | Forskning & Framsteg
Cern – 70 Ă„r med fysiklabbet | Forskning & Framsteg

Den besökare som kommer till Cern möts först av nĂ„gra spĂ€nnande byggnader. Cylinderformade salar upphöjda pĂ„ styltben förbinds av gĂ„ngar som strĂ€cker sig tvĂ€rs över 


0
FFfof.se

Boktips: De flesta ser skillnad pĂ„ ett lejon och en leopard, men nĂ€r det kommer till vanliga smĂ„kryp som jordlöpare och virvelbagge blir det genast svĂ„rare. DĂ„ Ă€r det bra att plocka fram Anne Sverdrup-Thygesons ”Insekter i Sverige”.

Uppslagsverk med fokus pÄ insekterns nytta | Forskning & Framsteg
Uppslagsverk med fokus pÄ insekterns nytta | Forskning & Framsteg

De flesta ser skillnad pĂ„ ett lejon och en leopard, men nĂ€r det kommer till vanliga smĂ„kryp som jordlöpare och virvelbagge blir det genast svĂ„rare. 


0
FFfof.se

SĂ€llan har miljörörelsen och skogsindustrin varit sĂ„ oense som nu om hur den svenska skogen ska skötas. Mitt i konflikten stĂ„r Riksskogstaxeringen som har samlat in skogliga data i över hundra Ă„r – uppgifter som bĂ€gge sidor nu anvĂ€nder för att argumentera för sin sak.

Skogsdata blir slagtrÀ i miljödebatten | Forskning & Framsteg
Skogsdata blir slagtrÀ i miljödebatten | Forskning & Framsteg

Det gnisslar om Haidi Anderssons mĂ„ttband. Hon rullar ut det över blĂ„bĂ€rsriset, pĂ„ behörigt avstĂ„nd frĂ„n en myrstack och genom ett par ankelhöga granplantor tills 


0
FFfof.se

Grisar sÀtter inte i sig vad som helst. TvÀrtom Àr de kinkiga med maten. Det visar ett storskaligt experiment som Carl von Linné gjorde med sina lÀrjungar. Men först efter 275 Är har resultaten av pionjÀrarbetet analyserats. fof.se/artikel/gris...

Grisar petiga med maten visar glömt Linné-experiment | Forskning & Framsteg
Grisar petiga med maten visar glömt Linné-experiment | Forskning & Framsteg

Redan i sin samtid blev Carl von LinnĂ© internationellt berömd för sitt arbete med att klassificera vĂ€xter, djur och svampar. Det byggde bland annat pĂ„ 


0
Profile banner
FF
Forskning & Framsteg
@fof.se
Har rapporterat om vetenskap sedan 1966: fof.se
277 followers10 following369 posts