Regeringens svar på mina frågor var i princip att det viktiga är andelen högkvalificerade och inte antalet: www.linkedin.com/posts/emma-l...
*** Uppdaterat med svar från migrationsministers talesperson *** Det migrationsministern inte nämnde under gårdagens presskonferens var att beviljade… | 13 comments on LinkedIn
"Do you really want a Christmas tree if you know who lives in it? Festive cheer isn't the only thing the tree brings." www.svt.se/nyheter/loka...
“Socialdemokraterna står upp för Sveriges och svenska folkets bästa (…) Det gör vi utan att för den skull ställa grupp mot grupp” 🤔
The Swedish labour market is normally so consensus-seeking you don’t often get strikes, so it’s fascinating to see the reach the unions have when they wield their full power. Will be interesting to see how it plays out, one way or the other.
Tack, jo det blir nog så jag får göra. Håller med, trist!
De är städare, restaurangpersonal, tidningsutdelare, utbildade ingenjörer och läkare, AI-studenter osv. Många tjänar mkt mer än 13 000 kr, kollektivavtalsenliga löner som bara ligger ett par tusenlappar under den nya gränsen. Men ändå inte tillräckligt att de ska ha en chans till att höja lönen.
Många berättade om hur de nya reglerna och osäkerheten för invandrare i Sverige påverkat deras hälsa. Vissa hade suicidtankar. En sa att det kändes som om regeringen var "likgiltig inför folk som oss – tusentals skattebetalare som uppfostrar hundratals barn som kan bidra till en ljusare framtid".
De försöker inte bara bygga sin karriär i Sverige, utan har också byggt sina liv här. Många har familjer. Vissas barn har bara bott i Sverige, ingen annanstans. Vissa är gravida. Vissa är föräldralediga och vet nu inte vad som kommer hända när de ska börja jobba igen efter föräldraledigheten.
Många är högkvalificerade men har inte kunnat få ett jobb inom sitt yrke. De har använt tiden med arbetstillstånd till att lära sig svenska, och hade planerat att söka jobb med högre lön (eller få sin svenska läkarexamen) så fort de fick permanent uppehållstillstånd. Nu ställs de planerna på ända.
Monirul från Bangladesh sålde sitt hus i hemlandet och började arbeta för att försörja sin hustru medan hon studerade en tvåårig master-utbildning i Sverige, och täcka den höga kostnaden för studieavgifter. De har bott i Sverige i sju år.