Detta är illasinnat förtal. Jag sa att min fördom var att de inte hade bra låtar men att jag ändrade mig när jag påmindes av filmen ”Ett hjärta är alltid rött”. Nej, Imperiets problem var ett annat, att de lät sig svepas med i en tidsanda som bl a förde dem till Kuba som Pierre Schoris schackpjäser

Samt, förstås, att tidsandan tyvärr kladdade ner deras låtar med syntsjok, bongotrummor och inte minst saxofoner, detta 80-talsvirus i musiken. Och med texter om hur trasiga svarta själar gråter över Babylon på Blödande Hjärtans Nattöppna Café. Men allt detta kommer snart i en artikel nära dig.

Du sa att de inte var särskilt bra först! Men visst, efter mina protester ändrade du dig