Förresten så är utbildning en asdyr exponeringsträning. Studera i drygt tre år och sen är fyra platser till okej att befinna sig på i Malmö. Så "mycket" lyckades jag inte med i terapi, kbt. Det behövdes något som var starkare än ångesten och under en lång tid. Det behövde vara intressant.

Och nu har jag det inte. Krasch och fall, med skrubbsår i hjärnan. För det var inte helt enkelt bita ihop, stå ut, och pressa sig. Trots intressant. Jag gick sönder lite undan för undan. Termin två dödade min svanskota och något mer. Sen fick jag ligga ner och läsa, skriva och sånt.