Att älska hösten är en kulturkolonial amerikanisringspåverkan och vi bör såklart alla avkolonialisera vårt känsloliv och erkänna att hösten enbart förtjänar hat.

Höst i amerikanska filmer / Höst i verkligheten

Hm. Min pojke gillar när det regnar så han får sitta inne och läsa i stället för att tvingas vara ute i solen och vara "aktiv" och "social". #motståndshandling

Den enda kulturkoloniala amerikaniseringspåverkan jag är ok med, har gett mig ord för mina känslor för den överlägset bästa årstiden

Historierevisionism! Stackars Pettson (1987) skildrar visserligen initialt en mild höstdepression, men den löses av en fisketur där protagonisten med hjälp av sin snillrika katt inser livets skönhet.

Överväger starkt att anmäla det här inlägget för hatbrott

Jag tycker att förhösten, när alla träd exploderar i en miljard olika färger, är otroligt fin. Men jag håller med dig i stort ändå. Dödhösten (typ från andra halvan av oktober till början av december) är otroligt deprimerande.

Det säger du bara för att du är sommarsnygg.

*sommaren

Fel! Hösten förtjänar all respekt och uppskattning den kan få då den fördröjer det äckelvidriga hån mot mänskligheten som är vintern.

äeeeeee vad är detta för 2015-inlägg?