Oljeprischock och nya flyktingvågor, ekonomisk kris, växande polarisering, ökade terrorhot, mer övervakning och inskränkning av medborgerliga rättigheter, och inte minst tilltagande politisk handlingsförlamning i de avgörande frågorna. Allt vi redan sett under "kriget mot terrorismen" men värre.

Astronauten och biologen som var med i samtalet påpekade att kolonisering av jordens närområde har stor potential för tex tillverkning av avancerade mediciner och material med hjälp av mikrogravitation. Men fokus ligger istället på drömmar om städer på Mars.

Jag tycker vi kan enas om att stava risk så från och med nu.

I vår bok "Konsten att avveckla en välfärdsstat" tar jag och @asa.tsbalans.se fram en modell över hur dolda nedskärningar över tid urgröper offentlig verksamhet. En rolig och lite deppig lek man kan sysselsätta sig med är att jämföra hur den står sig mot finansieringen av faktiska verksamheter:

Det betyder inte att "vardagliga" politiska frågor blir mindre viktiga. Tvärtom - alla ni som engagerar er, vare sig det är mot nedskärningar i vården, mot marknadsskolan, eller för återställande av våtmarker - ni är svaret. Demokratin måste fyllas med innehåll och rörelse igen för att överleva.

Förutom de ekonomiska och sociala konsekvenserna kommer den accelererande rasismen och hetsen i Gazakrigets spår intensifieras och den konservativa högerradikaliseringen fortsätta. Mot hatets demagoger krävs sammanhållning och organisering. Allt står på spel.

Vill inte förstöra er dag, men det finns nu reell rysk för ett storkrig i Mellanöstern vilket också innebär oljekris och ännu en flyktingkatastrof i Europas närhet. Utöver det oerhörda mänskliga lidandet (som redan gått i Gaza i ett år) kommer följderna för våra egna samhällen vara oöverblickbara.

Det mest intressanta var dock hur besvärad stämningen i rummet blev så fort Musks namn nämndes. Har upplevt detta flera gånger i samtal med folk som faktiskt kan något om rymden, oavsett politisk hemvist.

Fysikern (Guido Tonelli som vi gett ut) sa något i stil med att personer som Elon Musk verkar se sig själva som något slags supermänniskor och glömmer bort vår obetydlighet i universum.

Astronauten (sorry, minns inte namnet men hon var från Spanien och är även molekylärbiolog) sa att vi först kanske ska etablera bättre juridiska ramverk för koloniseringen av månen och jordens närområde innan vi fantiserar om kolonier på mars.