Ord vi behöver sluta anvĂ€nda efter 35: FlickvĂ€n PojkvĂ€n Ja men ledsen alltsĂ„.. Ăr du 52 har du inte flickvĂ€n. Och har du mot förmodan det sĂ„ Ă€r det inte okej. Ăr annars extremt sprĂ„kliberal men hĂ€r fĂ„r jag sĂ„ sjuka vibbar.
FÄr man inte sÀga det om bÄda Àr i samma Älder men inte gifta? MÄste man hitta pÄ nÄgot mognare? Sambo/SÀrbo? Kulbo som Juholt lanserade?
Det finns ju inget bĂ€ttre. âčïž SprĂ„ket i P1 har tagit upp det och âkĂ€restaâ Ă€r det oftast Ă„terkommande svaret, men det Ă€r sĂ„ kravfullt, inte sĂ„ kul.
Men vad ska man sĂ€ga dĂ„??? Jag Ă€r dock glad att min pappa förlovat sig sĂ„ jag kan sĂ€ga fĂ€stmö istĂ€llet för flickvĂ€n om hans partner. đ
Mina barns mor?
Min snubbe Àr ganska neutralt i mina öron. Min brud ocksÄ.
âĂlskare/Ă€lskarinnaâ tycker jag. Ger en viss spĂ€nning i samtalen i lunchmatsalen.
Jag sÀger "min tjej" om den jag Àr ihop med. Vi Àr 53/51, och jag bryr mig inte om folk tycker det lÄter konstigt. Det har funkat i alla Är hittills, varför skulle det vara förbjudet nu nÀr jag kommit över en viss Älder?
Jag tycker min man/kvinna/person Àr ypperligt att kalla den man Àlskar.
"Min ogifta fru" sÀgs ibland av mig. TyvÀrr fick jag skamsköljning bara av tanken pÄ att jag sagt det.
TÀnker Äterigen slÄ ett slag för "hjÀrtevÀn".