Folk med barn utan diagnos har inte en susning om hur mycket merjobb det är, och hur dränerad man blir. Får råd som ”det är bara att bestämma/säga nej”. Mmh, precis så. Lika klokt som rektorn uttryckte sig, -brukar hon trotsa?

Exakt. ”Var lite bestämd bara”. Well… det funkar inte så. Det är ju inte trots. Det är inte för att bråka. Det är ångest på riktigt och något vi kämpar med tillsammans.