När jag talar med folk glider min dialekt alltid över till dialekten hos den jag talar med. Är flera människor med i samtalet byter jag automatiskt till dialekten hos den jag vänder mig till. Jag kan inte kontrollera det och detta är pinsamt. Jag gör även motsvarande när jag pratar på engelska

Min pappa tyckte jag var larvig när jag pratade med mamma i telefonen, och dalmålet gick över till någonting man pratar runt Sorunda. Jag märkte inte ens att jag gjorde det. Efter sommarlov hos mamma kom jag till skolan och blev lite retad pga dialektbyte. Tycker dalmålet är borta idag. Men icke.

På svenska gör det när det gäller skånska, pga uppväxt med det men tappat det med åren. Ibland även lite småländska (typ Jönköping). På engelska gör jag det ganska snabbt, speciellt med brittiska dialekter. Har t.o.m. lärt mig lite cockney rhyme på det sättet.

Du har gehör. Spelar du något instrument?

Jag gör det också, men bara när folk pratar dalmål! Det sjuka för mig är dock att jag ibland gör det även när jag pratar _om_ folk som jag brukar prata dalmål med.😅

Det gör jag också … Det är nog inte så ovanligt. Skotska r t.ex.

Sånt håller jag också på med. Uppenbarligen vanligt bland autister. 🤷🏻‍♀️

du sociolektar. väldigt vanligt. mer hos vissa, mindre hos andra. (obs. hittade på sociolektar, men fenomenet kan beskrivas inom fältet sociolekt.)

Det kallas att skapa rapport (rappö’r, alltså franskt uttal). Det är nåt vi människodjur gör för att skapa trygghet i gruppen. Lite som att hästar i en flock rullar sig på samma fläck (inte samtidigt) så alla får lite av allas doft. Mer utpräglat hos autister som nån annan också skrev.